Ååååå!
Två veckor gjorda.
Två veckor återstår.
Efter ytterligare en arbetsvecka var det skönt att komma hem och kasta arbetskläderna på golvet och bara känna; Äntligen helg! I och för sig, som jag nämnt tidigare, så har jag inget direkt krävande jobb. Men ändå, 7-16 är ändå 7-16. Efter jobbet blev det stan och ännu lite mer reafynd. Framåt kvällen pallrade vi oss till Lars lägenhet för att påbörja en fredagkväll som kom att bli otroligt trevlig. Kvällen fortsatte nere på Varda följt av Å och det var precis vad som behövdes efter en vecka ute i Skultuna. Tack för trevligt sällskap.
Jag borde egentligen vara tröttare än jag är just nu. Men när jag slog upp ögonen imorse vid nio-tiden kände jag ändå att både huvudet och kroppen var med - skönt. Jag måste nog ringa Elli snart och frågar om det är likadant där.. ehm? Nu blir det till att slänga i sig lite frukost och sen ner på stan med mami. Jag står mellan två val; Klippa sig eller färga håret? Eller kanske både och? Det är bra att ha mamma med sig, då kanske man till och med kan få med sig några fynd från rean. Jaja, det visar sig väl.
Kvällen får vi se vad den bjuder på. Förmodligen lite lugnare än gårdagen.. men det passar mig utmärkt.
Två veckor återstår.
Efter ytterligare en arbetsvecka var det skönt att komma hem och kasta arbetskläderna på golvet och bara känna; Äntligen helg! I och för sig, som jag nämnt tidigare, så har jag inget direkt krävande jobb. Men ändå, 7-16 är ändå 7-16. Efter jobbet blev det stan och ännu lite mer reafynd. Framåt kvällen pallrade vi oss till Lars lägenhet för att påbörja en fredagkväll som kom att bli otroligt trevlig. Kvällen fortsatte nere på Varda följt av Å och det var precis vad som behövdes efter en vecka ute i Skultuna. Tack för trevligt sällskap.
Jag borde egentligen vara tröttare än jag är just nu. Men när jag slog upp ögonen imorse vid nio-tiden kände jag ändå att både huvudet och kroppen var med - skönt. Jag måste nog ringa Elli snart och frågar om det är likadant där.. ehm? Nu blir det till att slänga i sig lite frukost och sen ner på stan med mami. Jag står mellan två val; Klippa sig eller färga håret? Eller kanske både och? Det är bra att ha mamma med sig, då kanske man till och med kan få med sig några fynd från rean. Jaja, det visar sig väl.
Kvällen får vi se vad den bjuder på. Förmodligen lite lugnare än gårdagen.. men det passar mig utmärkt.
Den bästa dagen i mitt liv.
27 juni och tiden går lika fort som den har gjort det senaste året, de tre senaste åren. Det har tagit ett tag att smälta allting som hänt och skett den senaste månaden, om det ens har sjunkit in än. Men lite grann har i alla fall verkligheten kommit ifatt en och till viss del har jag nu insett vad vi ställde till med den 8 juni och att det är dags att vända blad nu. För som sagt, det är inte slut än. Inte på långa vägar. Även fast det känns lite.. kört till och från om jag ska vara ärlig. Men i alla fall.. på väg mot nya äventyr.
Men innan krävs en liten uppdatering om vad som hänt de senaste 30 dagarna. Studenten var det stora målet - hey, we made it! Studentmånaden, Calypsofesten, Elba, Stockholmsresan, roadtripen till Stora Ekeby, båtfesterna, utklädnadsshowen, spartaner spartaner spartaner. Ja, det var galet. Galet roligt och den 8 juni var grädden på moset. Verkligen. Det var verkligen som alla säger att en student är - oslagbar. Den bästa dagen i mitt liv hittils helt enkelt och det tack vare klassen. Tack vare er kan jag säga att studenten var det roligaste jag varit med om någonsin. Adrenalinet pumpade för fullt hela dagen och att åka igenom stan och skrika för fulla muggar tills rösten bokstavligen tog stopp var helt obeskrivligt. Känslan sitter fortfarande i och jag kan faktiskt säga att jag saknar det, en hel del. För den dagen var det vår dag och ingen annans. Och som den sentimentala människa som jag är så blev det också en hel del tårar. Efter att vi hade sprungit ut från trappan släppte allting och det bara fortsatte hela dagen ut. Jag ska väl inte påstå att mascaran rann hela dagen men gråten satt lite i halsen. Det var ju liksom slutet på en epok som, i alla fall för mig, inneburit en massa nya saker och människor och erfarenheter (på gott och ont) och nu plötsligt var det dags att säga hejdå och som alla vet hatar jag avslut. Kan inte hantera det alls och följden av det blir tårar, i mängder. Men just den dagen tycker jag att det var befogat. Tack för de bästa tre åren i mitt liv..
Dagen efter kändes det tomt, konstigt, underligt. Det var med blandade känslor som jag slog upp ögonen på lördagsmorgonen, eller ja, vid lunchtid i alla fall. Överallt stod studentprylar, plakat, presenter, blommor osv. Det var ett faktum - jag hade tagit studenten. JAG? lilla jag? Nja, kändes lite väl för mycket. Men nu så här några veckor efter så har det nog sjunkit in lite mer. Faktiskt. Några lata dagar väntade och de spenderades på löga i solen. Precis som varje sommar. På onsdagen drog jag, mamma och mormor till Nice för lite välbehövlig avkoppling från Västerås. Det var skönt, mycket skönt. Shopping, mat, dryck och chillande blev resultatet av weekenden i France. Något som satt som handen i handsken. Det var en nödvändighet att komma bort ett tag och ladda lite batterier. Fundera lite på allt och inget och bara vara. Natten till måndagen anlände vi till Sverige igen och det var bara att stupa i säng för att några timmar senare stiga upp...
För någon månad sen fick jag ett samtal från AMA och dom talade om för mig dom hade ett jobb till förfogande. Jag hade nämligen satt upp mig på reservlistan över kommunens sommarjobb. Bara efter några dagar ringde telefonen och jag blev erbjuden ett jobb i Skultuna på Teknik och Fritid. Jag blev överlycklig och tacka absolut ja. Jobb är lika med pengar och det var precis vad jag suktade efter.
Men i alla fall. Niceresan avslutades och dagen efter var det första dagen på jobbet som gällde. klockan ringde halv sex och det var bara att le och se glad ut. Skultuna IP väntade mig i fyra veckor framåt och nu så här inne på andra veckan vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Men jag försöker hålla ut. Tänk på pengar, säger alla. Tidiga morgonar är absolut inget för mig men man får bita ihop. Gräsklippning, fikaraster, skräpplocking osv osv. Skultuna är en intressant plats, på många olika sätt. Och det som inte dödar en gör en bara starkare som det så käckt heter. Det finns en del spännande saker att berätta.. men det får vänta. Och tro inte att jag håller på att dö därute. Så illa är det nämligen inte. Men man kan väl säga som så att jag uppskattar Västerås mer och mer för varje dag.
Och roligare än så blir det inte.. typ haha! Nästa vecka drar familjen till stugan. Jag blir hemma och fortsätter jobba ytterligare en vecka. Sen är det freedom och pengar som ska få förgylla resten av sommaren. För övrigt så har två av mina favoriter redan hunnit dra ifrån stan på obestämd tid. Alex drog dagen efter till Kos och påbörjade sin bartenderutbildning och Hattmoster drog mot Gbg med Frida i söndags. Saknar er ska ni veta<3
Sen det där med nya äventyr, nya vägar, i mitten av ingenstans och blablabla. Hösten ger mig lite panik. Vad ska jag göra nu? Vad händer nu? Vad vill jag? Förhoppningsvis ordnar det sig (för det gör det ju alltid..). Planer och drömmar finns, men sen gäller det ju också att sätta dom i verket. Jag låter härmed tiden utvisa vad som komma skall. Att fly från stan nu skulle kännas bra och nästan lite som en lösning. Men samtidigt vet jag att det inte hjälper att fly, aldrig. Problemen fösvinner inte bara för att jag flyttar på mig flera mil. Så.. tills vidare tänker jag stanna här och fixa till mitt liv. Trots allt så finns allting som jag behöver precis.. här!
Over and out.
Men innan krävs en liten uppdatering om vad som hänt de senaste 30 dagarna. Studenten var det stora målet - hey, we made it! Studentmånaden, Calypsofesten, Elba, Stockholmsresan, roadtripen till Stora Ekeby, båtfesterna, utklädnadsshowen, spartaner spartaner spartaner. Ja, det var galet. Galet roligt och den 8 juni var grädden på moset. Verkligen. Det var verkligen som alla säger att en student är - oslagbar. Den bästa dagen i mitt liv hittils helt enkelt och det tack vare klassen. Tack vare er kan jag säga att studenten var det roligaste jag varit med om någonsin. Adrenalinet pumpade för fullt hela dagen och att åka igenom stan och skrika för fulla muggar tills rösten bokstavligen tog stopp var helt obeskrivligt. Känslan sitter fortfarande i och jag kan faktiskt säga att jag saknar det, en hel del. För den dagen var det vår dag och ingen annans. Och som den sentimentala människa som jag är så blev det också en hel del tårar. Efter att vi hade sprungit ut från trappan släppte allting och det bara fortsatte hela dagen ut. Jag ska väl inte påstå att mascaran rann hela dagen men gråten satt lite i halsen. Det var ju liksom slutet på en epok som, i alla fall för mig, inneburit en massa nya saker och människor och erfarenheter (på gott och ont) och nu plötsligt var det dags att säga hejdå och som alla vet hatar jag avslut. Kan inte hantera det alls och följden av det blir tårar, i mängder. Men just den dagen tycker jag att det var befogat. Tack för de bästa tre åren i mitt liv..
Dagen efter kändes det tomt, konstigt, underligt. Det var med blandade känslor som jag slog upp ögonen på lördagsmorgonen, eller ja, vid lunchtid i alla fall. Överallt stod studentprylar, plakat, presenter, blommor osv. Det var ett faktum - jag hade tagit studenten. JAG? lilla jag? Nja, kändes lite väl för mycket. Men nu så här några veckor efter så har det nog sjunkit in lite mer. Faktiskt. Några lata dagar väntade och de spenderades på löga i solen. Precis som varje sommar. På onsdagen drog jag, mamma och mormor till Nice för lite välbehövlig avkoppling från Västerås. Det var skönt, mycket skönt. Shopping, mat, dryck och chillande blev resultatet av weekenden i France. Något som satt som handen i handsken. Det var en nödvändighet att komma bort ett tag och ladda lite batterier. Fundera lite på allt och inget och bara vara. Natten till måndagen anlände vi till Sverige igen och det var bara att stupa i säng för att några timmar senare stiga upp...
För någon månad sen fick jag ett samtal från AMA och dom talade om för mig dom hade ett jobb till förfogande. Jag hade nämligen satt upp mig på reservlistan över kommunens sommarjobb. Bara efter några dagar ringde telefonen och jag blev erbjuden ett jobb i Skultuna på Teknik och Fritid. Jag blev överlycklig och tacka absolut ja. Jobb är lika med pengar och det var precis vad jag suktade efter.
Men i alla fall. Niceresan avslutades och dagen efter var det första dagen på jobbet som gällde. klockan ringde halv sex och det var bara att le och se glad ut. Skultuna IP väntade mig i fyra veckor framåt och nu så här inne på andra veckan vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Men jag försöker hålla ut. Tänk på pengar, säger alla. Tidiga morgonar är absolut inget för mig men man får bita ihop. Gräsklippning, fikaraster, skräpplocking osv osv. Skultuna är en intressant plats, på många olika sätt. Och det som inte dödar en gör en bara starkare som det så käckt heter. Det finns en del spännande saker att berätta.. men det får vänta. Och tro inte att jag håller på att dö därute. Så illa är det nämligen inte. Men man kan väl säga som så att jag uppskattar Västerås mer och mer för varje dag.
Och roligare än så blir det inte.. typ haha! Nästa vecka drar familjen till stugan. Jag blir hemma och fortsätter jobba ytterligare en vecka. Sen är det freedom och pengar som ska få förgylla resten av sommaren. För övrigt så har två av mina favoriter redan hunnit dra ifrån stan på obestämd tid. Alex drog dagen efter till Kos och påbörjade sin bartenderutbildning och Hattmoster drog mot Gbg med Frida i söndags. Saknar er ska ni veta<3
Sen det där med nya äventyr, nya vägar, i mitten av ingenstans och blablabla. Hösten ger mig lite panik. Vad ska jag göra nu? Vad händer nu? Vad vill jag? Förhoppningsvis ordnar det sig (för det gör det ju alltid..). Planer och drömmar finns, men sen gäller det ju också att sätta dom i verket. Jag låter härmed tiden utvisa vad som komma skall. Att fly från stan nu skulle kännas bra och nästan lite som en lösning. Men samtidigt vet jag att det inte hjälper att fly, aldrig. Problemen fösvinner inte bara för att jag flyttar på mig flera mil. Så.. tills vidare tänker jag stanna här och fixa till mitt liv. Trots allt så finns allting som jag behöver precis.. här!
Over and out.
Nystart.
Jag tror att jag ska börja bli seriös här igen. Det är inget löfte. Mer som riktlinjer.. eller ett svagt hopp? Om inte annat så kan jag säkert i alla fal fylla denna sida med historier och händelser om mitt sommarjobb. För tro mig, det finns en hel del att säga..
Sunday, bloody sunday!
Jag vet att du tror att du förstår vad du tyckte att jag sa men jag är inte säker på att du fattade att vad du hörde inte var vad jag menade.
Det tåls att ta en extra titt.. om och om igen!
Jaha, då har två dagar gått sedan the big day och. Redan två dagar (?!)
Time flies - som alltid. Ska det fortsätta gå i den här takten så vet jag inte vad jag gör, faktsikt. Men med de här bilderna kan man som tur är drömma sig tillbaka till den 8 juni 2007 lite då och då.
Fullständig uppdatering om dagen får komma när jag låtit allting sjunka in ett tag.
Time flies - som alltid. Ska det fortsätta gå i den här takten så vet jag inte vad jag gör, faktsikt. Men med de här bilderna kan man som tur är drömma sig tillbaka till den 8 juni 2007 lite då och då.
Fullständig uppdatering om dagen får komma när jag låtit allting sjunka in ett tag.
TUSTENTEN!
Jaha, och vart tog den här månaden vägen?
Det var nyss nyår, jag lovar. När tjejerna och jag attackerade Djäkne igår så kände det inte alls länge sedan vi stod där och firade in det nya året.. och det var ett halvår sedan. Inte konstigt att man blir åksjuk när allting bara springer iväg från en. Jaja, vad har den här månaden innehållit då? En hel del om du frågar mig. Låt mig tänka. Senast jag skrev här var det Kristi Himmelsfärd och det var en ganska rolig historia.. så här i efterhand. Jag var lite trött den lördagen och gav ett löfte som jag faktiskt fortfarande håller fast vid. Veckorna har sedan travat på och full rulle har det var från morgon och kväll. I helgen när jag steg in i mitt rum mitt i natten insåg jag att jag knappt befunnit mig där förutom när jag har sovit. Det syntes också vill jag lova, kom knappt förbi och fram.
Men i alla fall, maj månad. Det har bjudits på Stockholmsresa med NVSP3 och förfester i Fredriks båt - partybåten. Elba var en höjdare, i alla fall förfesten. Speciellt vårat egna lilla liveband. NVSP3 drog även en roadtrip till Stora Ekeby och röjde lite i bushen, det var ett tag sen. Betongbarnen visade sina talanger inom ridsporten och hade allmänt trevligt. Många mysiga kvällar har även hunnits med de allra bästa. Utklädnadsshowen avverkades förra veckan och det blev en andra plats - yaaaaay! Allt tjafs och alla diskussioner och allt kaos lönade sig till slut och det blev en första sida i VLT. Thanks guys!
Calypsofest bjöds det på i onsdags och det var en blöthistoria - i dubbel bemärkelse. Mycket folk, kul folk och svettigt som satan. Helgen bjöd på utgång på Pluto med lite klassiar och Maddes balkong. Jag har insett att jag har drabbats av anti-krogen syndromet men jag ska försöka ta mig i kragen till Maskeradfesten ikväll. Efter studenten ska jag börja köra filmkvällar på fredagarna, faktiskt! Lördagen blev trött och lugn och jag latade mig i solen hela dagen. På kvällen begav jag mig till Framnäs och grillade lite och somnade till slut framför några avsnitt av Hjälp. Lika fint väder som det var i lördags var det även igår och som jag sa så spenderade jag och tjejerna dagen på Djäkne där vi slog läger på gräsmattan och vägrade röra på oss.
Idag är det måndag och det fina vädret håller i sig. Det tackar nog hela Västerås för. Sommaren är äntligen här.. och för att stanna tills September om jag får bestämma. NVSP käkade frukost i Botaniska idag och fick ett läxför i "krök-ologi" på biologin av Alex. Sen begav jag mig med blomman och te-påsen till Vasa och moffade massa mat och gassade i solen - det behövdes. Ikväll blir det Maskeradfest på Pluto och spartanerna ska försöka kriga sig fram i kön.
Good luck!
4.
Men i alla fall, maj månad. Det har bjudits på Stockholmsresa med NVSP3 och förfester i Fredriks båt - partybåten. Elba var en höjdare, i alla fall förfesten. Speciellt vårat egna lilla liveband. NVSP3 drog även en roadtrip till Stora Ekeby och röjde lite i bushen, det var ett tag sen. Betongbarnen visade sina talanger inom ridsporten och hade allmänt trevligt. Många mysiga kvällar har även hunnits med de allra bästa. Utklädnadsshowen avverkades förra veckan och det blev en andra plats - yaaaaay! Allt tjafs och alla diskussioner och allt kaos lönade sig till slut och det blev en första sida i VLT. Thanks guys!
Calypsofest bjöds det på i onsdags och det var en blöthistoria - i dubbel bemärkelse. Mycket folk, kul folk och svettigt som satan. Helgen bjöd på utgång på Pluto med lite klassiar och Maddes balkong. Jag har insett att jag har drabbats av anti-krogen syndromet men jag ska försöka ta mig i kragen till Maskeradfesten ikväll. Efter studenten ska jag börja köra filmkvällar på fredagarna, faktiskt! Lördagen blev trött och lugn och jag latade mig i solen hela dagen. På kvällen begav jag mig till Framnäs och grillade lite och somnade till slut framför några avsnitt av Hjälp. Lika fint väder som det var i lördags var det även igår och som jag sa så spenderade jag och tjejerna dagen på Djäkne där vi slog läger på gräsmattan och vägrade röra på oss.
Idag är det måndag och det fina vädret håller i sig. Det tackar nog hela Västerås för. Sommaren är äntligen här.. och för att stanna tills September om jag får bestämma. NVSP käkade frukost i Botaniska idag och fick ett läxför i "krök-ologi" på biologin av Alex. Sen begav jag mig med blomman och te-påsen till Vasa och moffade massa mat och gassade i solen - det behövdes. Ikväll blir det Maskeradfest på Pluto och spartanerna ska försöka kriga sig fram i kön.
Good luck!
4.