To let it all fall.
Pappa och jag tog bilen och åkte ner mot Rocklunda nu på kvällen för att kolla in bygget och hur allt går. På vägen hem åkte vi på E18 över Vallbybron och det var ovanligt mycket folk som rörde sig på bron, några satt ner och kollade ut mot ån. Precis när vi passerade den lilla folkklungan såg vi massa blommor upphängda på staketet. Helt plötsligt kände jag en jättestor klump i magen. Hur dåligt måste man egentligen må för att bara vilja.. släppa allt? Jag menar, alla mår vi ju dåligt ibland och alla är vi ju med om saker som är mindre roliga. Och även fast allting ibland ser lite mörkt ut ibland så brukar det i slutändan ordna sig. Det gör det ju alltid, right? Men hur dåligt måste då en människa må för att vilja lämna allting som finns här? Usch, jag fick kalla kårar!
Kommentarer
Trackback